Upprättelse!

Efter förra omgångens magplask mot Lindås Waves var det idag dags för den erkänt tuffa bortamatchen mot Ale IBF. För att bryta mönster samlades vi på Backplan för att därifrån gemensamt åka långfärdsbuss ut på E45. Väl framme i hallen som då den byggdes ansågs fantastiskt fin kom verkligheten ikapp oss, eller Ale Kommun. Orten växer så det knakar, ändå förfogar man över en hall som utan omsvep är seriens minst gästvänliga. Nog om det. Vi visste sedan tidigare att värdarna kan konsten att ge och ta. De slog Billingsfors med 11-6 men fick stryk av FBC Lerum (om än i sudden). Därför gällde det att vara med från start. Vi inledde starkt, galaxer bättre än senast men målen uteblev. Dette rådde Fredric Clywersköld bot på efter 10.14 då han satte 0-1. Assisten kom från Joakim Lindberg och var något alldeles extra. Målet blev första aktens enda nätrassel. Likt nästan alla föregående matcher gick vi ner på folk inför andra perioden, syftet var såklart att få bättre fart under fötterna. Drt började bra, Alexander Sandberg fick en evighet på sig att läckert placera 0-2 på pass från matchens gigant, Sam Kalin. Ett reduceringsmål kom emellan innan Alexander Sandberg på liknande sätt som 0-2 satte 1-3, framspelad av Fredric Clywersköld. Två måls ledning inför avslutande ronden, någon har sagt mig att det resultatet är det värsta som finns. För mig är alla resultat som innebär en mindre ledning eller underläge värre men det lämnar vi därhän. Ale sprattlade till en sista gång då man efter 02.46 gjorde 2-3. Målet fick oss att lägga i en extra växel och resterande del av matchen föll oss i smaken. Sam Kalin satte två mål, Johan Selindh ett och Alexander Sandberg ytterligare ett. Assisterade av Fredric Clywersköld x 2, Tim Olofsson och Michael Jonsson. Vi vann med 2-7 och det imponerar! Första perioden var precis så kontrollerad som man önskar borta mot Ale. Akt två var bättre offensivt vilket bäddade för sista perioden som var riktigt bra. Vi släpper in två mål, på bortaplan. Anders Ivarsson tillsammans med ett försvar på tårna är en svårknäckt kombination. I slutet av matchen blev det lite griningt med en hel del moment som båda lagen ansåg sig bortdömda på. Så blir det ibland men som tur var påverkade det inte matchutgången. En märklig situation kan jag dock inte låta bli att förmedla. När vi gjorde 2-6 så valde en motståndarback framför ögonen på rättskipare Vattfors att kasta sin klubba allt vad han hade rakt in i väggen. För mig är det en solklar utvisning men så var det uppenbart inte för domarparet som förutom nämde skipare även bestod av R. Zahnér. Vattfors förklarade att han inte tog utvisningen eftersom han (backen) gjorde som han gjorde i frustration. Vattfors påpekade även att han gjort likadant för oss om vi agerat på samma sätt. Lika inför lagen, gulligt. En stilla undran rör när en spelare normalt kastar sin klubba in i väggen? Så här står det i regelboken: 610 Förseelser som leder till 2 minuter lagstraff + 10 minuter personligt straff 1) När en spelare eller ledare gör sig skyldig till osportsligt uppträdande. (925) Med osportsligt uppträdande avses t.ex. att: Med tal, mimik eller gester uppträda förolämpande mot domare, spelare, ledare, övriga funktionärer eller publik. Försöka filma till sig en fördel. Avsiktligt välta, sparka på eller med klubban eller annan utrustning slå på sargen eller målburen när spelet är avblåst. Kasta klubban eller annan utrustning om det inte är mot boll eller motståndare. Såvitt jag kan se står det inget om frustration?! Själva syftet med regeln är att man, trots frustration inte kan bete sig hur som helst, pinsamt dåligt av planens enda proffessionella aktörer. Efter dagens matcher i H2 ligger vi nu på en mycket stark tredjeplats. Det kan ändra sig något när alla lag spelat nio matcher men alldeles oavsett är vi med där uppe, starkt! Nästa omgång, den 8/12 kl. 13.40 ställs vi mot Partille IBS Div. 2 i Lexby Idrottshall. Väl mött då, lite extra till Gubbhyllan som förgyller alla våra matcher! //Capt. Herr Innebandy 0kommentarer

Wax Off......

Söndagseftermiddagen hade allt man kunde önska sig. Strilande regn med en blyfärgad fond i form av himmel. Chansen fanns att haka på den absoluta toppen i herrtvåan trots en tuff start av säsongen. På läktarna var det trångt, Lindås Waves består av nästan uteslutande spelare som sannolikt inte själva får köra bil vilket gör att föräldrarna kör dem till Beverly Hills. Inget fel i det, inramningen var härlig. Men, det är på planen det avgörs. Lindås låg före matchen på näst sista plats i serien, vi var något eller några få poäng från andraplatsen. Kanske hade tabelläget studerats lite väl noga? I H2 finns inga dåliga lag och är man inte med från start så blir uppförsbacken tuff. Efter 20 minuter stod det 0-2. Vi hade en boll i stolpen men knappast så mycket mer. Lindås var först på det mesta och ledde helt rättvist. När vi som lag dessutom fokuserade mer på varandras brister och tillkortakommanden än på hur man skall göra fler mål än man släpper in så... Ett brandtal i paus gjorde dock nytta, mellanakten vann vi med 3-2 och ingen spelare såg längre en seger som omöjlig. Eller rättare sagt, det fanns inte på kartan att förlora. Erik Theander fick förtroende att spela forward, 1-2 tryckte han dit med ett härligt rappt skott från kanten, assisterad av Michael Jacobsson. 1-3 kom emellan men vi replikerade omgående genom Johan Selindh som slog in en boll som sannolikt gått in ändå... Simon Borbély fick nu assistpoäng istället för måldito, tro det eller ej men poängskörden blev omvänd även för Selindh. Nu var vi på gång, tyvärr släppte vi ändå in ett mål som gav 2-4. Men, vi lät oss inte nedslås. Johan Selindh stal bollen av en back i deras defensiva sarghörn, tog sig in bakom mål, framför mål, och runt målvakten där 3-4 slogs in i öppen kasse. Vilja var ordet! Inför tredje möblerade Putte & Co. om ytterliggare för att knyta ihop säcken. Ändå var det gästerna som gjorde första målet, 3-5. Nu var det onekligen läge att sätta in sista rycket om poäng skulle bärgas. 4-5 satte Johan Selindh efter vackert förarbete signerat Fredric Clywersköld. Kvitteringen tog Fredric själv hand om då han distinkt placerade bollen i målvaktens bortre gavel, assist från Michael Jonsson. 10 minuter kvar och vi satt i förarsätet! Men matchen slutade 5-7, vi föll tillbaka och bjöd in Lindås som förvaltade lägena väl. Jävligt surt, och lite onödigt. Kanske dumt att sticka ut hakan efter en förlust men jag tror att vi slår dem åtta av tio matcher om vi når normal standard. Idag gör vi det endast stundtals, det räcker inte på långa vägar. Helt logiskt söker man orsaker till varför vi förlorade, jag tror absolut att sviktande närvaro på sista veckornas träningar är den främsta orsaken. Sedan var seriens mest hårfagre lag bra, det drog så att säga längsta strået! Alla lag har svackor, och för att vi skall komma ur vår svacka krävs att alla ansluter till träningarna. Det började bra igår (läs måndag 26/11), låt oss fortsätta på inslagen väg! Eller som Patrik Nyman uttrycker det: "Skall vi vinna så måste det vara slut med Lidl-kassar." :-) Capt. Selindh Herr Innebandy 0kommentarer

Surfs up!

Nu på söndag, den 25/11 kl. 15.00 är det dags för omgång åtta av årets H2. Vi tar emot Lindås Waves som efter en stark start tappat lite fart och nu huserar på plats 11 i serien. Men låt er inte luras, i laget finns framtidens stjärnor då klubbens representationslag återfinns i Allsvenskan. Kanske kan publiken köra vågen på läktaren efter ännu en klang & jubelföreställning signerad superduon Sandberg/Clywersköld? Väl mött! //Selindh Herr Innebandy 0kommentarer

Green Stars Annual Invitational Memorial Classic

Äntligen skall det avgöras, 2012 års upplaga av Green Stars Annual Invitational Memorial Classic 2012 i 2-mannalags-bowling! Lycka till! På bilden ser ni Sportchefen Daniel Skoog i ett av hans förberedande träningspass...en av favoriterna? Herr Innebandy 0kommentarer

The Green Machine vinner igen!

Omgångens kvällsmatch föll denna gång på vår lott, mitt i veckan kl. 20.30 i Aktiviteten mot ett Mölndals IBF som inlett starkt. Tämligen välfyllda läktare gjorde tillställningen till något extra, våra fans följer oss runt länets arenor vilket såklart glädjer. På plan började det bra, Emil Bech smekte in 0-1 på pass från Michael Jonsson. Före det hade Fredric Clywersköld snurrat som ingen annan och bjudit publiken på artisteri från den högre skolan. Perioden slutade 2-2, poängkungen Alexander Sandberg assisterade just nämnde Clywersköld till 2-2. Andra akten blev än bättre för vår del då det gäller spelet, vi fick Mölndal dit vi ville och tog över allt mer. Värdarnas målvakt var dock riktigt bra, utan honom, eller med en mer normal H2-vägg hade matchen varit över efter två akter, nu stod det 4-4. Tredje perioden har hittills under säsongen inneburit flera nederlag, Guldheden hemma, Marstrand borta, Billingsfors hemma... Men, denna match skulle inget hindra en ny triumf. Vår vana trogen sätter vi ytterligare två mål, samtidigt som Anders Ivarsson endast ser en boll passera honom, seger med 5-6. Tack vare, eller på grund av segern klättrar vi upp till en andraplats i en något haltande tabell, det är väldigt bra! Våra backar presterade åter på en hög nivå och framåt var Michael Jonsson en fröjd att syna. Han utmanar, tappar boll och tar den åter. Det sista är en egenskap som uppskattas innerligt. Även seriens mest sevärda spelare, Fredric Clywersköld imponerade, två mål men främst ett spel som knappast gjort bort sig något snäpp upp i hiarkin. På minuskontot hamnar skador. Johan Selindh fick ånyo kliva av en bit in i andra perioden med ett skadat baklår, Erik Theander och Sam Kalin plåstras om och Alexander Sandbergs ljumskar värker. Tur att det är långt till nästa match, den 25/11 hemma mot Lindås Waves kl. 15.00, väl mött då! //Capt. Herr Innebandy 0kommentarer

Visa fler nyheter