Un viaggio fantastico! (2)

Kul att du fortsätter läsa;-) Jag har insett att det är en bra bit upp till evighetsmaskinen Michael Jonssons löpsteg, för att inte tala om Simon Borbélys dragskott, SSL - intruktionsskott. Jag har skrattat åt Sam och alla hans underbara kommentarer, men mest av allt har jag ödmjukt kunnat se på en spelare som verkligen imponerat. Han, som alltid varit ordinarie, hyllad och uppskattad. Han som varit lagets givna ledare med en kaptensbindel fast förankrad runt armen. Han som lyssnar till Daniel Giraud. När hans lag äntligen tog klivet upp till H2 så blev han av med både speltid och kaptensbindel. Men, INTE EN ENDA gång under hela säsongen har jag hört gnäll eller missnöje från honom. Han har köpt läget, stöttat laget och presterat med den äran då han spelat, inte minst i boxplay. Ett föredöme för precis alla! Resultatmässigt stannade vi på 40 poäng, sju bakom Billingsfors. På exakt samma poäng men med ett! plusmål mindre hamnade Guldheden, som inledde med att publicera en påhittad intervju med vår tränare. Hämnden är ljuv, någon? Vi släppte in 102 mål, färre än något annat lag, sträck på er kära försvare och burväktare! Framåt blev det 143 mål, flest av alla gjorde Johan Selindh, 31 st. Poängkung blev däremot Fredric Clywersköld, som på 22 framträdanden mäktade med 28 mål och 30 assist, totalt 58 poäng och delad andraplats i hela H2, hatten av. Tvåa i vår interna poängliga och åtta totalt slutade Alexander Sandberg, 23 mål och 21 assist på 22 matcher, flertalet som back - imponerande! I ett lag betyder såklart spelarna mest, följt av coachen. Men även andra individer gör stort intryck på slutprodukten. Patrik Jörgensen som inledde som spelare men som efter halva säsongen blev assisterande tränare är en sådan person. Tobias Mentzer är en annan, han var Patrik Nymans högra hand under hösten. Vår sjukvårdare, Annelie Carlsten har förutom att tejpa fötter, massera kroppar, kört ungdomar och erbjuda smärtstillande även bidragit med ett fantastiskt humör fyllt av skratt. Lagets trygghet heter Ezio Giraud, han har vecka efter vecka kommit med upplyftande tillrop, samtidigt som tröjor tvättats och västar tagits fram. Men även andra som verkar en bit från laget har betytt mycket, klubbens största själ, Mattias Säll måste såklart nämnas likt sportchefen Daniel Skoog. Sedan varken vill eller kan jag utesluta publiken med Gubbhyllan på första parkett. Ni har verkligen gjort skillnad, TACK! Avslutningsvis en riktigt rejäl skopa beröm till Patrik Nyman. Det kan omöjligt vara lätt men han har klarat av att tygla sina mannar till framgång. Han har gjort det med utskällningar, fostringsfraser, taktiskt kunnande men främst av allt med hjärta. Sådant smittar av sig och vi älskar det. Hans peptalk precis innan matchstart står helt i en klass för sig. Serien är slut, men säsongens höjdpunkt återstår. Väl mött i Borgen på Långfredagen, som vi längtar! //Capt. Selindh. Herr Innebandy 2kommentarer

En helt underbar förlust!

Rubriken är lika osannolik som resultatet, eller än mer upplösningen. Säsongens sista seriematch, mot Sportlife Kungälvs IBK i Mimers Hus. Förutsättningarna var glasklara, seger, oavgjort eller förlust med max ett mål så väntar kval. Vid förlust med fler än ett mål och säsongen är slut med en hedrande tredjeplats som facit. Vi började riktigt piggt och fick rättvist utdelning efter 09.04 då Johan Selindh vispade in ett mål efter föredömligt förarbete signerat Sam Kalin. Tyvärr kvitterarde Sportlife kort därpå, första perioden slutade 1-1. Mellanakten vann Sportlife med 1-0, alltså 2-1 totalt men kvalet var fortfarande i våra händer. Sista perioden började något nervöst men när Fredric Clywersköld gjorde 2-2 efter 07.58 kändes det som att inget skulle kunna stoppa oss. Även till detta mål stod Sam Kalin för assisten. Men, Sportlife gjorde 3-2 efter 17.44, för att sedan uttöka till, för oss förödande 4-2 efter 19.03. 57 sekunder kvar av ordinarie matchtid, vi var nu "tvungna" att göra ett mål för att sluta på en andra plats i serien och därmed få kvala. Vem kliver fram då, om inte säsongens främsta spelare Fredric Clywersköld. Han var på rätt plats vid rätt tillfälle och tryckte in bollen i mål efter en tilltrasslad situation framför Sportlifes mål. Utan assist, tiden stannade på 19.45. Det är givetvis omöjligt att återge en känsla i skriven form men satan i gatan vilket lyckligt idrottsminne som just printades in i varje Zenithhjärta! Vi förlorade, vi spelade ängsligt och kom inte upp i den nivån som trots allt gjort oss till seriens näst bästa lag. Men, vi gav aldrig upp! Nu stundar något som få föreningar får äran att uppleva, ett direkt avgörande kval i bäst av två matcher mot IBK Lockerud från Mariestad. Vi inleder hemma i Björlanda Idrottshall strax efter lunch på Långfredagen. Vart ni är då ser jag som en självklarhet, lapp på luckan likaså. Forza Verdi Bianchi // Selindh. Herr Innebandy 0kommentarer

Inte heller denna gång..

IK Zeniths herrlag förlorade säsongens sista seriematch på hemmaplan mot ett tätt spelande Partille med 3-4. Vi, som är ett av seriens absolut målgladaste lag gör alltså blott tre mål, för andra gången den här säsongen och det räcker inte för seger i H2. Vi har nu haft chans efter chans att på egen hand vinna H2 som nykomlingar men eftersom Billingsfors besegrade Marstrand med 2-5 så blev de mästare, helt rättvist givetvis. En serie ljuger inte efter 22 omgångar. På sitt sätt, missförstå mig nu inte - jag älskar att vinna, är det lite skönt att lämna diskussionen om seriesegern eller ej. Vi har, oavsett utgången nästa helg gjort en fantastisk säsong, sämst trea - första året i finrummet! Slår vi dessutom Sportlife så slutar vi tvåa, då väntar ett rafflande och alldeles underbart kval under påskhelgen. Men, vi skall såklart inte gå händelserna i förväg, vi tappade 7-2 på en kvart mot Backadalen samt förlorade i afton mot ett lag som slutar mitt i tabellen. Idag var det Anders Ivarsson och Simon Borbély som var bäst i Zenith, nyttiga givetvis men med forwards på lite bättre humör hade det sannolikt slutat annorlunda, men inget är såklart givet - Partilles målvakt var grym! Alltid trist att inte kunna avsluta med seger inför vår härliga hemmapublik, men följ med oss norrut, mot Mimers Hus nästa söndag så skall ni få njuta i 60 härliga minuter:). //Johan. Herr Innebandy 0kommentarer

Seger mot Ale, tre nya poäng!

Herrlaget spelade på söndagen sin tredje match på tio dagar i H2, lägg till att flertalet ur truppen dessutom representerat reservlaget under samma period så förstår ni att en del ben börjar bli lite slitna. Men, väl på plan finns aldrig något annat än att vinna och det visade vi mot gästande Ale. Målskyttet inleddes efter 06.09 då Alexander Sandberg (forward dagen till ära) distinkt tryckte in 1-0 på pass från Tim Olofsson. Samma Alexander ökade sedan på till 2-0 i numerärt överläge efter det att Fredric Clywersköld serverat honom på silverfat, tid 09.45. 3-0 kom till efter ett snyggt samspel mellan Erik Theander och Michael Jonnson, den sistnämnde fann sedan Johan Selindh som fick in 3-0 efter 10.15. Innan perioden tog slut han även Fredric Clywersköld göra mål, han fick ordning på en svår pass från Michael Jacobsson som han sedan transporterade in mot mitten, drog iväg ett handledsskott som likt Figos frisparkar dök ner under ribban. En tillsynes stabil ledning efter första perioden höll på att bli förödande i akt två. Vi föll tillbaka och förlorade akten med 1-2, vårt mål, sitt tredje i matchen gjorde Alexander Sandberg på pass från Fredric Clywersköld efter 15.52. Med derbyt i färskt minne fanns nu inget annat på kartan än att prestera bättre under sista perioden än den föregående. Främst i försvaret lyckades det mycket väl, det var stängt för Ale som inte mäktade med fler mål. Det gjorde däremot Fredric Clywersköld som på straff behärskat spikade slutresultatet till 6-2 efter 07.35. Matchen som sådan var sannolikt säsongens sömnpiller, tempofattigt, ont om kamp och dessutom två lag som stod lite för långt ifrån varandra. Så blir det ibland, tyvärr. Till matchens lirare valdes Anders Ivarsson som gjorde comeback efter ett par matcher på bänken, starkt. Åtta av nio poäng på tio dagar, ja det är inte utan fog som man sträcker lite extra på sig över denna upplaga av Zeniths herrlag. Sist vi förlorade efter ordinarie tid var den 25/11, hemma mot Lindås! I och med söndagens seger kan vi nu helt på egen hand säkra andraplatsen i serien genom att i sista hemmamatchen nu på söndag (17/3 kl. 16.30) besegra Partille i Björlanda Idrottshall. Till vår publik (som vi högaktar) lovar vi en riktig klang och jubelföreställing, väl mött! //Capt. Selindh. Herr Innebandy 0kommentarer

Seger i derbyt!

Vi vann, och kan därför titulera oss Hisingens bästa innebandylag. Det var det positiva, imorgon fylls referatet på med tankar kring vad som hände och hur det kunde ske. Efter en kort natts sömn hade det varit önskvärt att vakna med kloka svar, men icke. Vi vann förvisso gårdagens derby men känslan efter osade förlust lång väg. Hur vi kan tappa 7-2 med 16 minuter kvar är för mig ett mysterium. Vi är på samtliga platser ett bättre lag än Backadalen, ändå bjuder vi in dem genom att frångå vårt ordinarie, och framgångsrika spel. Vi slog ifrån oss, och Lejonen tog för sig. Mål från distans, diagonal, krig framför mål och skott i klyk. Gästernas tre sista mål i spel 6-5. I den efterföljande förlängningen var det vi som avgjorde och den poängen kan vara nog så viktig när serien skall summeras. Som lätt bitter och väldigt besviken kan ovan rader med rätta tolkas som att vi var under isen vilket stämmer - men man skall inte glömma att Backadalen gör det riktigt bra. Derbyt blev välbesökt, starkt med tanke på matchtiden, tack för stödet! Redan nu på söndag (10/3) finns chansen till upprättelse då vi hemma kl. 16.20 tar emot Ale IBF. Väl mött då // Selindh. Herr Innebandy 0kommentarer

Visa fler nyheter